Energi, Handel, Säkerhet

Alla artiklar

Publicerades 14/10/15 av Stefan Saxin｜Uppdaterad 4/12/15

Ett modernt samhälle har sin grund inte bara i modern teknologi, utan också i att det finns en fungerande rättsstat. Statens viktigaste uppgift är att skydda den egna befolkning från hot utifrån (t.ex. invasionsförsök) samt hot inifrån (t.ex. kriminalitet). Utan en fungerande statsmakt som har kontroll över sitt eget territorium så kan teknologiska framsteg och ekonomisk utveckling inte ske i samma grad som i fredstid där det råder lag och ordning. Jag påmindes av detta faktum när jag såg Gary Haugens utmärkta TED talk som talar om ett av de största hindren för ekonomisk utveckling, nämligen sönderfall i rättstaten.

Det här blogginlägget kommer att behandla liknande problematik, men istället primärt fokusera på energi, handel och säkerhet.

Stabilitet & modern infrastruktur

Tro det eller ej, men en förutsättning för t.ex. stabila nationella elnät är att det råder fred och stabilitet. I händelse av krig kan man förvänta sig stora störningar inte bara i elnätet, men också mobilnät och andra kommunikationer. En sådan situation vore förstås katastrofal och måste till varje pris undvikas.

Vi skulle kunna tänka oss ett scenario där främmande makt helt enkelt systematiskt förstör vår infrastruktur (transformatorstationer, dammar, andra viktiga installationer). Om detta skulle ske så skulle Sverige bokstavligen stanna – tågen skulle inte gå, flyg skulle inte kunna lyfta, transporter av gods skulle avstanna (man behöver el för att kunna pumpa diesel in i tanken). Om detta skedde under vintermånader skulle det bli väldigt kallt i många svenska hem (även i hem som inte direkt värms med el, det kan vara fjärrvärme eller centralvärme – det är i regel elektriska pumpar för varmvatten).

Det är förstås inte bara krig som kan orsaka massiva avbrott – även solstormar med laddade partiklar kan få liknande konsekvenser. Skillnaden är att effekterna av solstormar eller extremt oväder kan motverkas relativt snabbt, medan i en verklig krigssituation så måste ett nationellt försvar fungera väldigt effektivt för att undvika en upprepning av skadad infrastruktur. Man vill ju inte laga en 400kV ledning bara för att få den förstörd igen.

Lokal elproduktion

När det gäller energisäkerhet så är det av vikt att ha ordentliga backup-system som kan aktiveras med kort varsel. Dock håller de flesta backup system bara i en kortare tid. Därtill är det viktigt att samhället har oberoende system som kan leverera el lokalt – en slags reservkapacitet som är immun mot centrala störningar. En tanke är här att skapa ett backup-system som också kan fungera som en oberoende elproducerande enhet. Alternativet är att ha sin egen elproducerande enhet som istället backas upp av elnätet (de få gånger enheten behöver servas eller bytas ut).

Det behövs flera parallella strategier för att undvika de värsta konsekvenserna av ett massivt elavbrott – det första är en decentralisering av elförsörjningen till framförallt samhällsviktiga funktioner. Detta är ett ganska tabu-belagt område att diskutera då det involverar att man har lokal elproduktion från mindre aktörer eller alternativt producerar sin egen el. Eftersom el är en energi-vektor (alltså en intermediär form av energi som sedan omvandlas vidare till t.ex. värme, ljus eller mekanisk energi) och inte en energikälla eller ett lagringsmedium i sig, så måste vi ha en diskussion om hur vi på ett smart sätt kan investera i energilagring och reservkapacitet i det moderna samhället. Detta eftersom samhället är konstant beroende av el för att fungera. Frågor som rör hur man motverkar sårbarhet i energisektorn bör ta mycket större plats; och begrepp som hållbarhet för energisystem bör uttryckligen inkludera säkerhetsfrågor och strategier för att bygga bort sårbarhet från början.

Vätgas – en framtida alternativ energivektor

Att kunna generera elektricitet från ett bränsle är bara ett steg – nyckeln till oberoende är att man kan generera också bränslet. Här kommer förnyelsebar energi att få en stor fördel jämfört med traditionella energislag.

Det går redan idag att producera el från vind eller sol som sedan kan omvandlas till t.ex. vätgas – för mer långvarig energiförvaring. Detta är långt bättre än att ladda ett batteri, då energin är lagrad i vätgasmolekylerna själva. Det är när man bryter de kemiska bindningarna i H2 molekylen som man kan omvandla den till vatten och energi.

Det är till detta man har bränsleceller – de omvandlar den kemiska energin direkt till elektrisk energi utan förbränning med en verkningsgrad på omkring det dubbla jämfört med en förbränningsmotor. Dock har bränsleceller fortfarande en bit till att gå i utvecklingen innan de kommer att säljas till överkomliga priser.

Enkla mindre system

Men om t.ex. din lokala mack kan pumpa bränsle in i din bil utan en fungerande internetuppkoppling samt elförsörjning, då har vi kommit längre än var många tankställen är idag. Man skulle kunna tänka sig ett system med kontantautomat och en kombination av ett mindre vindkraftverk och solceller som laddar ett batteri för att sköta elförsörjningen till denna enhet och pumpen. Effekten blir den att man kan få tillräckligt med ström närsomhelst på dygnet eftersom batteriet laddas vid olika tillfällen (när vinden blåser och / eller när solen tittar fram).

Cash is king

En andra strategi är istället för att gå mot ett kontantlöst samhälle att vi ser fördelarna med pengar. Det är ett snabbt och i många fall extremt säkert sätt att handla. Inte nog med det, men när pengarna är ute i var mans plånbok så kan man handla utan elektricitet. Det är förstås viktigt att även handlare måste kunna snabbt ställa om utifall att det blir strömavbrott – har ni miniräknare, penna, block, våg och ljus i affären? Om så, inga problem att fortsätta verksamheten.

Starkt nationellt försvar

En tredje och en minst lika viktig strategi som de andra är att ha ett starkt nationellt försvar. Vi lever i en alltmer osäker värld och det är till stor del tur att Sverige inte har varit direkt involverade i krigsinsatser under stora delar av 1800-talet samt hela 1900-talet fram till 2010 i Afghanistan. Låt oss dock inte vara naiva – det finns en hotbild mot Sverige som stat och dessutom finns det grupperingar som skulle ha stort intresse av att förstöra infrastruktur och skapa oro i landet.

Detta är förstås upp till politiker att långsiktigt motverka men vi medborgare måste fortfarande trycka på och se till att våra röster hörs (Sverige är ju en representativ demokrati). Det svenska försvaret är i akut behov av upprustning för att kunna utföra sitt primära uppdrag (försvara Sverige i händelse av krig). Vi behöver alla ta oss en funderare över hur försvaret skall kunna utföra denna uppgift om säkerhetsläget i vårt närområde ändras väldigt snabbt. Finns det t.ex. tillräckligt med stridskrafter redo att sättas in för att bevaka och skydda inte bara befolkade områden men också viktiga elektricitetsgenererande installationer? Hur snabbt kan reguljär trupp samt reservister mobiliseras? Får dessa någon utbildning och träning innan för att kunna snabbt agera vid en nationell krissituation?

En annan fråga som man måste ställa sig då så mycket verksamhet beror på att det finns fred och säkerhet – är det rimligt att bara omkring 1% av Sveriges BNP går till försvaret när det fram till 1982 var minst 3%? 1

Jämför denna andel med Rysslands andel av deras BNP på försvar – c:a 4,5% för 2014 2. Om vi talar reella pengar så är Sveriges försvarsbudget omkring 40 miljarder kronor, Rysslands är närmare 680 miljarder kronor. De har förvisso en befolkning som är över 14 gånger större än Sveriges, men betänk att Rysslands BNP bara är omkring 3,25 ggr större än Sveriges – ändå satsar man 4,5 ggr mer proportionellt utav BNP vilket leder till över 17 gånger så stora försvarsanslag som Sverige satsar. Om man betänker att Sveriges försvarsmakt har haft tre årtionden av nedskärningar, vore det kanske inte tid med en satsning som kan öka skyddet så att det även inkluderar infrastruktur? Detta skulle sända starka signaler inte bara österut men även till andra länder att Sverige värnar om sin säkerhet och stabilitet, och kan göra det oberoende av andra länder. Detta skulle göra Sverige mindre sårbart därför att befolkningen och infrastrukturen skulle kunna försvaras som det från början var tänkt. I längden skulle det bespara skattebetalarna enorma summor pengar och trygga bl.a. det svenska kraftnätet i händelse av krig eller storskaligt sabotage. Jag kommer förmodligen att återvända till det här ämnet i senare bloggar. Det förefaller till synes som så att det skulle behövas mer resurser till försvaret över en längre tid för att återställa en rimlig försvarsförmåga. Vad exakt detta innebär i skattepengar återstår att se. Jag vill härmed även uppmana dig som läser detta att gärna höra av dig med egna förslag på vad som kan göras för att bättre skydda infrastruktur, och det framförallt ur en försvarssynpunkt (klicka på 'Kontakt' i menyn och skicka ditt meddelande!).

Preventiva strategier behövs

Strategierna för att undvika konsekvenserna av storskaliga och långvariga elavbrott måste vara preventiva och upp till var man som har en verksamhet att värna om. Detta gäller förstås privatpersoner också – finns det ett oberoende reservsystem som kan ge elektricitet när det behövs? Hur lång tid kan du och din familj vara utan el på vintern? Kan din lokala mack och lanthandel eller stormarknad operera om elen ligger nere i ett par timmar eller flera veckor?

Förnyelsebar energi har enorm potential särskilt när det gäller att bygga bort sårbarheten i det moderna samhällets energiförsörjning. Det är däremot ingen idé att vänta på att alla mackar, affärer och andra samhällsviktiga enheter skall certifieras enligt en statlig standard. Detta är ett arbete som kommer att ta årtionden, och man måste själv se till till sin egen verksamhet först.

Stearinljus eller fotogenlampa är bättre än inget ljus alls! En låda med lås för kontanter när kassaappareten inte går att öppna och handskrivna kvitton om så behövs. Dina kunder kommer att tacka dig när både du och dem kan fortsätta som vanligt när det råder ett massivt strömavbrott.

Tveka inte att följa denna blogg då vi kommer att diskutera lösningar relaterade till energiproblematik och resiliens.

Uppdatering: När artikeln ursprungligen skrevs hade inte elsabotaget på Krimhalvön ägt rum ännu. Denna händelse, vilken drabbade Ryssland (i.o.m. att Krimhalvön i praktiken numera är ryskt territorium) slog ut elen för över 1.5 miljoner människor. Detta visar på vikten av att ha strategisk energisäkerhet då situationer kan ändras mycket snabbt.

Källor

1 Försvarets andel av BNP

2 SvD – Försvarsmiljarder stoppar inte relativ nedgång

Alla artiklar